När jag har något att säga säjer jag det här, om jag inte säger det någon annanstans. Politik, mera om Asien än om Västvärlden eftersom jag ofta känner mej mindre främmande där. Sometimes English, sometimes Swedish depending on what kind of keyboard and my state of mind.

2006-08-29

Börjar det koka? SvD

Olmert och hans kabinett vägrar fortfarande titta ut genom fönstret för att se det växande antalet demonstranter mot honom. Israel är ju inte precis berömt för att ha långvariga regeringar, men han vill visst till varje pris bita sej kvar. Åtminstone har han inte som högsta prioritet att avfolka Västbanken längre, så på det sättet har Sommarlovskriget gjort nytta, och kanske på andra sätt också, förutom att snabba på regeringen Olmerts fall. Peretz' arbetarparti vill inte ta pengar de har lovat i socialbidrag till fattiga, för att försvara Israel, vilket har lett till brytning mellan dom och Olmers Kadima - en annan fördel.

Här i Sverige är livet som vanligt. Svenska Dagbladets diskussionsarea Brännpunkt vägrar ha några diskussioner - en kollega berättade om ett rekord, det hade tagit mindre än en minut för dess Sune Olofsson att läsa igenom en anti-terroristartikel och refusera den p.g.a. "platsbrist", samtidigt som de har den ena hata-Israelartikeln efter den andra. Deras Bitte Hammargren har krafsat ihop en snyftartikel om "araberna i Israel" genom att snacka ett par minuter med några av dem, och besluta att de har det fruktansvärt. Hon är helt ointresserad av den lättillgängliga statistiken om deras åsikter, helt ointresserad av att jämföra genomsnittsaraben i Israel med genomsnittsaraben på Västbanken, Gaza, Egypten, Libanon . . . . . . För att inte jämföra genomsnittsarabiska kvinnan i dessa områden, eller för den delen genomsnittsjuden.

Diverse judehatande organisationer som Amnesty International har skyfflat ut "rapporter" som beskyller Israel för det ena och det andra - till och med al Jazeera undrar hur idiotiska de kan bli. Human Rights Watch kör parallellspåret med judehat. Internationella media sväljer allt med hull och hår, utan någon som helst kritisk eftertanke.

Vår förnämliga utrikesminister, Eliasson tror jag han heter, var mäkta stolt över att ha totat ihop den nygamla variationen av FN:s Human Rights Organisation emot USA:s och Israels vilja, så den garanterat innehöll tillräckligt många länder som inte på något sätt uppehåller några mänskliga rättigheter för sin egen befolkning, och så att judehat blir en permanent egenskap därstädes. Från Wikipedia kan man hämta:

Position on Israel

The new UN Human Rights Council voted on 30 June 2006 to make a review of alleged human rights abuses by Israel a permanent feature of every council session. The Council’s special rapporteur on the Israeli-Palestinian conflict is its only expert mandate with no year of expiry. The resolution, which was sponsored by Organization of the Islamic Conference, a block of Muslim countries, was passed by a vote of 29 to 12, with five abstentions. Israel, the United States and some human rights groups raised concerns about this revival of a practice of the UN's discredited former Commission on Human Rights[3].


Vad tycker libaneserna om aktionen i Libanon? Mycket varierande förstås, men en som nog talar för rätt många skriver såhär i en engelskspråkig tidning i Beirut.

En del tycker att Hezbollah är generösa som skänker bort packar med dollars till människor i södra Libanon för att bli älskade, andra har talat om allt som säger att de är hemmagjorda.



Inga kommentarer: